en söndag

jag mest bara väntar...
När ett beslut måste tas, men jag inte kan se några rätta vägar eller tecken, består min tillvaro av väntan. Jag brukar kunna känna vad som är rätt, se framför mig vad jag kommer att välja utan att jag egentligen vet vad det är jag vill mest eller vad som är bäst.

Men nu är det som en dimma... jag inväntar ahaupplevelsen när jag inser att jag fattat rätt beslut. Samtidigt som jag nu väntar på ett mail, ett mail från en människa i Danmark som ska ge mig besked per mail om jag kan läsa kurser på engelska blandat med de engelska. En relativt enkelt besvarad fråga, men som ändå avgör mycket för min inställning till att åka dit. Jag känner att åka dit och läsa bara på danska är att ta vatten över huvudet. Kanske skulle jag vara up for it för en tid sen, men jag har tagit in det faktum att min ungdoms flexibilitet är på väg bort. Jag kan utmana mig själv, men på nya grunder. Och att läsa heltid på ett språk jag inte kan är inte en bra grund.

Att lämna den här platsen känns inte svårt. Visst finns det mycket här, men det finns också en livsrytm värd att lämna, och det finns människor jag vill lämna.. vissa för att kärt återse när jag rensat ur och blivit mig själv igen på annan ort, och vissa för att jag klarar mig bra utan dem. och så finns det gruppen av människor som jag vill lämna av rent symboliskt värde; att göra mig otillgänglig, frånvarande.

För att spice it up lite extra måste jag imorgon bestämma mig vart jag ska söka för utlandsstudier nästa vår.. som i 2007. Jag vet inte hur mycket det går att få in i en hjärna, men min är tydligen up for the challenge och undersöka saken. Det tycks surra och vibrera vid tillfälle, men ändå lyckas jag komma ihåg att ta med biljetten till sittningar, ta med bankkortet när jag ska handla och pennor till föreläsningar. Vissa defekter finns det förvisso men det ska jag inte gå in på här och nu. Det finns andra medier för att bada i livskriser, förvirring, stress och problem. Men, det är en verklighet och en baksida till detta med Danmark. Förhoppningsvis ska beslutet tas snart, så att min vardag kan inriktas... mental, underliggande förberedelse är A och O i mitt liv av...framgång.