balans

Jag planerar för ett jättelångt liv
Jag har valt den yrkeslinje som jag på väg till
för att jag tänker att jag kan jobba med det hur länge som helst
Tanken var att jag skulle tröttna på att vara lärare
och på att kämpa för att arbeta med kreativa yrken
framför allt skulle jag känna att mitt liv skulle vara bortslösat
om jag inte valt den bana som jag nu valt

Men det var inte dit jag ville komma
inte direkt i alla fall
Men, jag satsar en massa tid i mitt liv nu
på att plugga och läsa in mig på en massa som jag inte alls bryr mig om
för att senare kunna slita i många år för att slutligen
kanske
hamna där jag vill
på den platsen i livet där jag älskar mitt jobb

Alla vägar bär till Rom
och i mitt fall kommer alla vägval att leda till
den framtid jag bestämt mig för att ha

Om inte...
Om jag inte lyssnar till mig själv
och slutar kväva den där lilla rösten som säger..
Vad gör du här?
varför lever du inte livet?
varför chansar du inte och satsar på något du älskar, här och nu?
Varför tar du ditt liv så satans allvarligt?

Tänk om jag dör imorgon,
eller får veta att jag har tre veckor kvar att leva.
Då skulle mitt liv vara helt meningslöst.
Hittills har jag bara byggt upp och samlat
i en bank som inte kan ge några garantier

Jag kan överleva allting
och passar bäst i kris och kaos
men såhär när det är vardag i 24 år,
då kan man inte göra så mycket annat än att ta rationella beslut
utan att det är kris och kaos
och försöka att inte bli galen
på att vänta på att livet ska börja

för någon gång där efter 30
när jag blir fulare och rynkigare
och anammat hatet för de unga och lyckliga
där någonstans börjar kanske livet
som jag samlar ihop till nu

Nej fy fan
när man lär sig själv läxor, då har det liksom gått för långt
det är faktiskt dags att jag chansar
jag ska bestämma mig här och nu
att jag ska chansa
inte dumdristigt, för det skulle göra mina 24 år av slit värdelösa
men jag ska chansa
jag ska följa mitt hjärta
kanske till Indien
eller Zimbabwe
eller Californien
eller Säffle
man vet inte
jag kommer ju ändå att hamna i Stenungsund
så varför inte springa medan jag är på banan
och sluta vara rädd och förnuftig
som om jag tävlade i hur vuxen och gammal jag kan verka i mina kloka beslut

Vi får se vilka möjligheter till dumheter
jag kan få i Canada
och sedan är det dags för bus