balansgång

Det vore ju schyst om nånting i mitt liv vore stabilt.
Om jag hade nåt område jag inte behövde oroa mig för eller stressa över.

Men det är kris.. Satt just och surfade lite kurser inom statsvetenskap på universitet i Sverige och insåg att det kommer bli ett spel, ett pussel och det kommer kräva en jäkla massa tur för att det hela ska gå ihop. En balansgång.

Ingenting med mig är bara vanligt. Skitspännande, men det skulle vara skönt att ha någon säkerhet, någon sorts trygg framtid. Inte behöva vara alert hela tiden och vara multiaktiv. Jag vet ju att jag kommer att nå mitt mål, samtidigt kan jag inte låta bli att undra ibland om alla dessa motgångar och utmaningar är varningsflaggor för att jag valt fel väg...

Jag vet inte vad det är man ska söka efter. Jag har haft målet att nå långt. Jag vill bli skitbra, kunnig och drivig inom ett område som jag har passion för. Samtidigt sitter jag här och missar tentor som är basis för den kunskap jag ska ha inom mitt passionsområde...
Jag har en hård, bestämd och lite bitter framtid. Jag måste skaffa en stark intergritet och säkerhet. Och det i en värld där det finns rosa moln, snowboardbackar och sick-sack-saxar...